Översiktsanalys av okända ämnen

Översiktanalys av okända ämnen, på engelska ”Non-Target Screening” (NTS), handlar om att kunna hitta ämnen som man inte redan vet eller kan misstänka finns i provet. Den här möjligheten är speciellt viktig vid problemlösning och utredningar av t.ex. utsläpp. När man beställer en översiktsanalys av ett rutinlaboratorium så innebär detta ofta att endast ett förutbestämt antal föreningar detekteras eftersom detta gör analysen och haltbestämningen betydligt enklare att utföra, men om det skulle finnas andra, även väldigt likartade ämnen i provet som inte finns med bland dessa så kommer de inte att detekteras.

Vid översiktsanalyser av okända ämnen så arbetar man ett lite annorlunda sätt och letar mer efter typer av ämnen, t.ex. ämnen inom ett visst kokpunkts-, storleks- eller polaritetsintervall. Även haltbestämningen måste göras på ett annat sätt då det inte finns standarder/referensämnen att köpa och kalibrera mot. Istället används ofta något som kallas för semikvantitativ haltbestämning, vilket innebär att man använder ett eller flera referensämnen för att bestämma responsfaktorer som sedan används för de okända ämnen som detekteras.

Det finns huvudsakligen två analystekniker som används för översiktsanalyser av okända ämnen, dels gaskromatografi med masspektrometrisk detektion (GC-MS) och dels vätskekromatografi med högupplösande masspektrometrisk detektion (LC-HRMS). För mer information om teknikerna, klicka på länken för respektive förkortning. Industridoktorn har tillgång till båda dessa analysteknikerna och kan analysera prover från både t.ex. luft, vatten, organiska lösningsmedel och fasta material samt processvätskor och blandningar av olika slag. Provtagning i fält, kan göras både manuellt med diskreta provtagare eller av automatiserade robotar med provtagning och loggning av sensordata.

I vårt laboratorium kan vi ta in produkter för analys eller sätta upp simuleringar av olika processer eller delar av processer där vi t.ex. kan analysera okända biprodukter eller föroreningar.

En tredje teknik som främst används i fält är olika typer av generella sensorer, vilket kan vara t.ex. flamjonisationsdetektor (FID) eller fotojonisationsdetektor (PID) som detekterar kolväten, NPD som detekterar kväveinnehållande föreningar eller någon typ av VOC-sensor. Dessa ger en relativt förutsägbar signal för de ämnen som detekteras och kan därigenom användas för att få en grov haltbestämning, men de ger ingen information som kan användas för att identifiera vilka ämnen som detekterades. Vid översiktsanalys av okända ämnen behöver därför sådana här sensorer kombineras med provtagning och analys där ämnena kan separeras och identifieras, t.ex. GC-MS eller LC-HRMS ovan.